snälla!

sen jag började skolan så har jag kännt en oerhörd längtan efter mitt hår! jag känner mig inte som mig själv och det känns inte som jag kan vara mig själv heller :( jag vill ha mitt hår tillbaka! allt känns så frustrerande! jag vill verkligen känna mig som mig själv med världens bästa självförtoende men det går bara inte! jag kan inte ens ta kort på mig själv utan att radera skiten på en gång! och om jag måste så gör jag nån ful bild så att det ska se fult ut med flit. saknar att bara kunna sätta upp det i en ful toffs och gå runt med hemma...
mitt hår växer så sakta med så jag kommer inte kunna ha toffs förrns jag börjar jobba ju! kommer inte känna mig fin på flera år!
anledningen till att jag har mössa på mig i skolan nu är alla fördomar. vem fan tänker "ahaa, hon har kanske cancer, det är därför hon intehar nått hår" inte en jävel! man tänker "aha, hon har den stilen". jag kan bara se till mig själv men man umgås ju med folk som är lik en själv? eller är det bara jag som gör det? vem skulle vilja bli kompis med mig nu? känns som att alla i min klass bara pratar med mig när det inte finns nån annan där för så fort det kommer nån annan så vänder dom ryggen åt en och börjar prata med den istället. men men, jag ska väl kunna stå ut i 3 år eller vad tror ni?

och hur skulle det bli om jag berättade för alla? hur skulle dom ta det? skulle dom bli mer skygga då för vem vill vara kompis med någon som har problem, man kan ju bli en del av dom eller hur.
om du skulle välja mellan en frisk persom som va som dig eller en sjuk person som egentligen är som dig men känner knappt igen sig själv längre vem skulle du välja? klart du skulle välja den friska personen som är framåt och positiv!

kan ju inte ens gå på nollningen som alla andra och festa! det är ju under festerna som man verkligen kan slappna av! man får i sig lite alkohol och allt går så mycket lättare men inte för mig inte, nej dricka ska jag ju inte göra nu och träffa folk ska jag ju inte heller göra. jag kommer kunna lära känna alla om 2 månader men då har alla redan varandra och jag är för sent ute.

vilket sugigt dåligt inlägg detta blev. deppigt om inte annat! men det är såhär jag känner just nu. känner mig som en sån som ingen vill veta av om dom inte måste.

 den här bilden kan jag visa. en skämtbild som man skrattar åt. dom "seriösa" bilderna kommer ni aldrig få se.

min största önskan nu är att få mitt hår tillbaka!

Kommentarer
Postat av: therese

fajobabe, klart du kommer få superbra kompisar, alla kommer inte hitta varandra me en gång, jag umgås inte med samma nu som de första månaderna exempelvis! så de komemr aldirg alls vara försent, sån undebar person du e!:) du är bäst, bara å ringa om du vill prata, annars så ringer ja dig i vilket fall i helgen;)! puss

2009-01-22 @ 20:30:54
Postat av: sandy

säger som therese, man umgås inte alls med samma folk hela tiden så du ska se att det löser sig. :) På HV bytte jag helt umgängeskretts efter ett par månader.

Sen vill jag minnas att min syster åt nått som hette typ hårkontroll eller nått sånt som fick håret att växa fortare. Vet dock inte om det funkar sådär skitbra men hon var nöjd.

2009-01-22 @ 23:21:25
URL: http://malibub.blogspot.com
Postat av: Zandra

Hej gumman! Blev tårögd när jag läste ditt inlägg. Tycker verkligen inte att du ska känna så, jag vet att det är svårt men du är en otroligt fin och underbar tjej som du vet att vi älskar <3. Å jag håller med både Therese och Sandy. Du ska inte skämmas över den du är, du har haft det jätte tufft och jag är så sjukt stolt över dig att kunnat vara så stark! Du är en kämpe och jag tror att mycket av det har gjort att du snart är frisk igen. Tycker det är tråkigt att dina klasskompisa verkar så hjärtlösa och skiter i att bry sig. Skulle vilja säga dom både det ena och det andra till dom! Jag hoppas verkligen att dom inser snart vilken otrolig människa du är. Sen när det gäller håret så vet jag att ditt hår växer sakta och håret är ju en väldigt viktig sak för oss tjejer men det kommer. Vet att du inte orka vänta på det men i våra ögon kommer vi alltid se dig med ditt blonda fina hår fast det inte finns där just nu. Du vet att vi finns här för dig gumman <3 vad som än händer. Du ska inte vara rädd för att prata med hos om det eller be om hjälp om det är nått. Allt kommer lösa sig babe, efter regn kommer solsken.. De är efter svåra tider vi alltid blir starkare! Tror inte du förstår hur mycket du påverkat oss som är runt omkring dig med din styrka, kämpar glöd, vilja och tankar. Din familj finns där för dig och dom älskar dig över allt annat. Och så klart så finns ju vi här, dina vänner! Vi älskar dig och är här för dig gumman!

Puss på dig

2009-01-23 @ 12:15:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0